Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Vallhalla, Vallby 1905C

söndag 29 juni 2014

ESKILSTUNA HUS - DET FÖRINTADE WASASLOTTET.

SLOTTETS OCH KUNGSGÅRDENS HISTORIA.
Knut Hellberg

Text av Knut Hellberg

Redan samma månad år 1523 som Gustaf Vasa i Strängnäs korades och hyllades till Sveriges konung utfärdade han ett öppet brev till kyrkorna och klostren i riket med befallning att därur må uttagas monstranser, kalkar och andra där befintliga klenoder samt runt mynt. Av »Eskilstuna och Fors körkio» - klostertemplet och Fors församlings kyrka - uttogos 200 mark lödiga. Samma är krävde konungen för rikets ekonomiska upphjälpande en ny gärd, till vilken Eskilstunaklostret erlade 100 mark silver.
Ännu några få år framåt kallade klosterklockorna till andakt.
Men de frommas säng var vemodsfylld. Med oro följde de varje görande och låtande av den nye, kraftfulle regenten. Och de hade också orsak härtill. Den 24 februari 1521 utfärdades en kunglig befallning att till klostren skulle i borgläger förläggas krigsfolk, som skulle hava »öl, kost och täring». I slutet av samma år finna vi konungen på besök vid Eskilstunaklostret i egen person. Säkerligen sporde han som i Gripsholm, om munkarna godvilligt ville åt honom överantvarda klostret med alla de gods och den ränta, som därunder lågo. Och vi kunna vara vissa om att de ödmjukligen bådo »att konungen mätte låta dem behålla och njuta vad de fått hade».
Åter infinner sig konungen i Eskilstuna den 20 därpå följande mars. Åtminstone för tillfället sökte konungen lugna munkarnas upprörda känslor med en utfästelse till priorn, att så länge denne välvilligt läte knektarna hålla borgläger i Eskilstuna kloster, skulle han fä »haffua sina seckiebröder wthe att tiggia till clostherens behoff huarst honum synes wthan biscapens eller annars mootstondt». Skriftligt besked härpå kom frän · Västerås någon tid senare. I själva verket voro nu klostrens dagar raknade. Endast ett år fram i tiden, 1527, och den svenska medeltidskyrkans saga var all.
De harliga klosterhemmanen i Eskilstuna sammanslogos till en kungsgård, Eskilstuna gård, sedermera benämnd kungsladugården.
Vart munkarna har sedan togo vägen, veta vi ej. Endast det är bekant, att den siste klosterpriorn 1533 blev kyrkoherde i Vingåker.
Och klostrets sista öden? Härom har på sina håll berättats, att teglet i klosterbyggnaderna skulle hava bortförts till uppbyggande av Gripsholms slott. Denna uppgift synes icke kunna vara riktig. År 1544 firade kung Gustaf Gripsholms invigning med storslagna festligheter. Men ännu 1549 fanns klostret kvar här, såsom framgår av ett brev frän konungen av den 31 mars 1549 angående en klocka, som då fortfarande var hängande i en av klostrets byggnader.
En handling från samma år talar också om Eskilstuna kloster och dess innehavare sedan 1539, konungens svåger Sten Eriksson Leijonhufvud.
* *
En ny tid för den gamla minnesrika platsen, dar själarnässorna från de vigda klosteraltarna nu tystnat, börjar i och med uppförandet av slottet, varå de kungliga medlemmarna av Vasaätten så gärna valde sin vistelseort. Mycket sannolikt är att det praktfulla slottet - Eskilstuna huus som det vanligen kallas - till någon del uppbyggts på den forna klostergrunden.
Denna förslog dock icke på långt när för det i stort mått tilltagna slottsbygget.
»När detta slott till sin byggnad fått sin första början lär vara svårt att med säkerhet utsatta», heter det i en gammal beskrivning av Gripsholm. Detsamma kan man säga om Eskilstuna slott. Likväl finnas goda hällpunkter för denna frågas bedömande. Den 8 augusti 1551 skriver Gustaf Vasa från Stockholm, att han ar väl tillfreds med att Päffvel Koberg begiver sig till fogden på Eskilstuna, Michel Helsing, och hjälper till med »byggningen». Uppenbart ar nu slottsbygget i gång.
Päffvel - Päfvel von Koberg kallas han ock - var en av denna tids främsta byggnadskonstnärer, byggmästare 1543-48 vid slottsbyggnaden i Stockholm och sedan nämnd som en av Uppsalaslottets mästare. I ett brev från Uppsala 1554 talar konungen om byggningen på Uppsala berg (slottet) ,och flere Byggningar här i Rijket», som han låtit uppföra. En av dessa byggningar var säkerligen Eskilstuna slott. Den 17 juli 1554 är kungen på besök »opå vår gård Eskilshma»,

ESKILSTUNA HUS EFTER SUECIAVERKET.

som det heter i ett brev av sagda dag. Nu synes sålunda slottet vara färdigt i den utsträckning Gustaf Vasa tänkt sig det.I Rhyzelius' Sviog munita, tryckt 1744, skrives om Eskilstuna hus: »Slottet haver legat nordost i från Eskilstuna stad på en därtill bekväm backa och varit murat fyrkantigt med fyra starka flyglar och höga torn. Uti konung Carl XI:s tid brann det av genom vådeld och är sedan så mycket mindre reparerat eller återbyggt som teglet av dess östra och norra flyglar blev efter konung Karl XII:s befallning år 1699 utbrutet och avfört till slottsbyggnaden. Men fast förfallet och nu öde är.dock likväl Eskilstuna än i dag en kungsgård». En ännu äldre historieforskare, Baazius, upplyser, att Gustaf Vasa lät uppbygga slottet på tre sidor och att den fjärde tillkom först i hertig Carl Filips tid.

Kronaräkenskaperna visa emellertid, att byggnadsarbetet också fortgått i Carl IX:s tid. Sålunda arbetade här 1588 bland andra sockenmuraremästare från Närke, vilka därför hade avkortning på sina hemmansräntor.
I en tänkesedel för fogden på kungsgården Anders Bröms den 13 april 1600 anmanas han låta bränna all den kalksten, som där fanns i förråd, och att låta »tilslå thet meste Tegelsom honom mögeligit vare kan».

En annan punkt i samma » Thenckie zedell hwadh som wår
N. F. (nådige furste) befalet Anders Bröms» säger också ordagrant:
»Till dhet 4:de skall han la the Stadhenes Borgare bekomma av saakören 19 daler pänningar som them Rester opå thet Tegel the Lefereredt hafver». Detta brev är märkligt jämväl i det hänseendet, att det synes visa att Eskilstuna var stad redan år 1600.

År 1602 träffa vi vid slottsbygget snickare, glasmästare, smeder och annat yrkesskickligt folk. Konstsnickeriet representeras från 1604 av Hans Kantenitz, upphovsmannen till ett av de vackraste taken på Gripsholm, ditflyttat från Tynnelsö. I tjugo år eller mer höll Hans på med arbeten till Eskilstuna och Örebro slott, mesta tiden dock till det sistnämnda. Ännu 1621 var han i Örebro sysselsatt med dörrar med inläggningar, som skulle till Eskilstuna. 1608 brändes tegel till slottet vid dess eget tegelbruk, och på sommaren arbetade på södra våningen mot trädgården 6 murmästare.
Den 13 januari 1608 får fogden Christiern Hvass av Carl IX följande förhållningsorder, som visar att slottet också hade kyrka eller särskild kyrksal: »Skall fogden låta förfärdiga våningarna där uppå huset. Vidare låta bygga och täcka kyrkan, så att muren icke fördärvas, och i vår skall hon bliva välvd, om Gud vill, och läggas tak uppå. Han skall ock låta förfärdiga i hörnet den våningen, som är näst den kammare, där Hans K.M:t plägar vara uti, såsom ock uti lika måtto förfärdiga, både med fönster, dörrar och glas». Ytterligare förordnar konungen samma dag: »Alla både ryttare och knektar, som hemma äro och icke äro uti emot riksens fiender, skola hjälpa till bredvid andra väre undersåter med körslor till huset, närs behov göres och dem bliver påbjudet».
"Slottet som försvann" Stadsmuseum 2014

Följande är befullmäktigas Lorens Larsson till byggmästare vid Eskilstuna och Västerås slott. De byggmästare, som förut anlitats, voro säkerligen alla utlänningar, såsom vid andra samtidiga slottsbyggen var fallet. Också de flesta hantverkarna synas ha varit utlänningar, nederländare och tyskar. Hjälpedagsverken utfördes av, utom knektar och den nya staden Eskilstunas borgare, den kringliggande ortens allmoge. Denna senare ålåg det att »med tjänst och annat underhålla konungens gårdar» och hade därför även att fullgöra vissa ordinarie dagsverk vid slottsbygget.

Såväl byggmästare som hantverkare flyttades frän det ena slotts- eller kungsgårdsbygget till det andra, till Nyköping, Örebro, Kungsör m. fl. platser. Detta jämte krigen och penningbristen hindrade arbetenas forcerande. 1620 pågå de fortfarande.
Men nu vill Carl Filip, som har slottet i besittning efter fadern, Carl IX, ha allting »strax och snarast möjligt» utfört - som exempelvis då han beställer en ansenlig hop spik, som han säger, till »Wår påbegynte byggning vidh Eskilstuna». Och fullbordat blev också snart Eskilstuna hus. Men hertig Carl Filips planer att här bosätta sig stäcktes av döden. Endast 2 år gammal kallades han hädan.
* * *
Den siste regenten, som på slottet hade sin hovhållning var Carl X Gustaf. Här vistades han ofta åren 1646 - .+8, upptagen av det då allt hopplösare frieriet till drottning Kristina. Och här förehade han sina planer om ett nytt Eskilstunaslott, som skulle ligga vid nuvarande Munktells verkstäder, intill ån mitt för slakthuset. sagoslottet finnes ännu på papperet. Jean de la Vallee beskriver å 1658 års karta i detalj hur det nya, genom konungens snara död icke förverkligade slottet skulle gestaltas.
Vad nu åter Vasaättens Eskilstuna hus angår är det väl tämligen allmänt bekant, vilket sorgeöde det fick. Dagen då det förstördes genom vådeld är den 11 dec. 1680, såsom framgår av följande handling i 1680 års Livgedingets verifikationsbok:
»Vid den olyckliga händelsen, som här skedde den 11 december 1680, näst förleden, i det Eskilstuna slott av vådeld i grund förbrändes, blev ock då ibland all annan skada 100 lass torr kastved samt 32,000 stycken takspånor, som i förvaring låg, förbrände, jämväl ock en stor myckenhet tegel
Johan III dotter Anna Wasa,
född 17.05.1568, Eskilstunahus.



förskämdes och sönderslogs av bjälkars och takens nedfallande, men huru mycket tegel kan vara förskämt och sönderslaget, kan man än intet göra viss räkning oppå, förrän det bliver oppräknat, vilket härmed av mig attesteras.
Eskelstuna den 8 Maj A:o 1681.
MÅNS SVENSON•-
* * *
Låt oss nu, före berättelsen om slottsmurarnas slutliga förintelse, taga en överblick av slottet sådant det tedde sig vid den tid då phalzgreven, sedermera konung Carl X Gustaf hade det i förläning och här vistades. Vår vägledare är närmast en i lantmäteristyrelsens arkiv befintlig karta av år 1646. Vilken överskådlig och tillförlitlig bild ger den icke av slottet med dess olika anläggningar, liksom ock av 1640-talets Eskilstuna! Och detta fast den noggrant utförda kartan icke är en stadskarta utan en karta över »Öster-Rekarne, Klåster Sochn». -
Med sin mäktiga muryta, sina tinnar och torn, sina kastell åt den stora trädgärden gjorde slottet ett imponerande intryck, beläget som det var på en höjd, synligt vida omkring från alla håll. Den stolta, i fyrkant byggda borgen låg just på samma plats, där slottsskolan nu är, men sträckte sig ock utom dennas vidd. Enligt benäget meddelande frän byggnadschefens i Eskilstuna)_{ontor visar 1646 års karta, att slottet hade ett omfång av ej mindre än 90 meter på längden och 75 på bredden. storslagen var också trädgärden : 250 meter lång, 150 meter bred. Den sträckte sig över nuvarande gårdarna n:r 70-80,. ända ned mot Fördelningsgatan. Vältaliga vittnesbörd om slottsträdgårdsmästarens verksamhet får man av hans ännu bevarade räkenskaper för »Eskilstuna Trägård» anno 1670.
»K.M:ts välbeställde trädgårdsmästare vid Eskilstuna slott.
Konstrike mr Adam Alfelt», som han kallas 1664, har sitt namn bevarat till eftervärlden i den efter honom uppkallade Alfeltsgatan, som går tvärs genom den forna slottsträdgården.

Trädgårdsmästaren hade också att sköta om slottets humlegård.
Dennas avkastning åtgick för det hembryggda ölet. Enligt 1571 års räkenskaper för Eskilstuna gård inventeras där den 20 maj 2 läster 2 tunnor herreöl, 4 tunnor fogdeöl och 2 läster svenneöl. Humlegården omfattade ungefär nuvarande fastigheterna n:ris 67, 81 och 82 samt 104. Den gick sålunda ända fram mot Strandgatan.
Utom slottet, nordväst om detsamma var skrivarestugan, som enligt en senare beskrivning omfattade tre rum, två större och ett mindre. Det var här de kungliga skrivelserna avfattades, eller renskrevos. På 1720-talet användes byggningen som kontor för ortens kronobetjänte. Ännu mera till nordväst bodde slottsvaktmästaren. Hans bostad omfattade stuga och kammare.

Eskilstuna huus av Allan Ebeling, stenmosaik


Ett stycke därifrån låg 1720 ännu en »utgammal, nästan obruklig» träbyggning, täckt med näver och torv och omfattande stuga och två kamrar.
Nära intill slottet voro två stora spannmålsbodar, båda avdelade i två rum och fyra bottnar. Till slottet hörde vidare en stor varubod vid lastageplatsen i Torshälla. Nytt trädgårdsmästareboställe, bestående av stuga och två kamrar och liggande nordost, uti »Trädgårdzbalken», uppfördes 1691.
Vid barnhemmet var stallgården med ett stort stall, och strax därintill, på den öppna platsen i hörnet av Strand- och Klostergatorna, stod också ett väldigt stall. 1720 omtalas att det ena stallet hade 48 hästspiltor, det andra 60. Emellertid användes stallen då mest för upplag av hö, halm och kungsgårdsinventarier.

Strax intill stallen, i stadsparkens östligaste ända, var Fateburshagen, sedan vid 1700-talets början omtalad som en stor :.exercitiebahn, orostängd med hög resgärdselgård». (Alltsedan Carl XI:s tid till mitten av 1700-talet försiggingo regementsmötena och generalmönstringarna vid Södermanlands regemente omväxlande vid städerna Eskilstuna, Mariefred och Nyköping).
I senare tider har platsen kallats stall- och beridarebanan. Också i stadsparken med fiskarens stuga på en holme intill nuvarande vattenkiosken var Fiskarehagen, som 1646 brukades som kalvhage. Bland slottets andra tillhörigheter 1646 äro att nämna det säkerligen under klostrets dagar grundade tegelbruket vid Strängnäsvägen, strax intill Slottsbacken- här låg också tegelslagarens boställe - samt framför allt Eskilstuna ladugård med mangården på den plats där Eskilstunaortens mejeri nu är. 
Under kungsladugården, dit också hörde en stor trädgård, brukades de väldiga jordvidderna norr och söder om slottet.
Fastigheten Stensborgs forna namn Laduvreten härrör från denna tid.
* * *
Ännu 1670, tio år före branden, är slottet - fastän hovet då kommer hit mera sällan - under vederbörlig omvårdnad.
Blott några år framåt - och slottet är förintat. Eldhärjningen blev en katastrof icke allenast för slottspersonalen, utan även för staden och för fångarna, som även de gjordes hemlösa. 1681 återupprättades därför vaktmästaretornet samt fångtornet, samtidigt som en ny byggnad uppsattes.
Den 26 juni 1699 infinner sig här en avdelning av Södermanlands regemente, 50 man under befäl av en fänrik, och börjar då rivningen av slottsmurarna. Någon tid därefter tillkomma en trumslagare och - profossen, som hade att avstraffa inträffande förbrytelser. Rivningsarbetet pågick till i augusti månad samma år. Också Stockholms slott hade nu härjats av eld, och det var för dess återuppförande Eskilstuna slott fick släppa till sten ur de av militären nedbrutna norra och östra flyglarna.

På södra och västra sidan lämnades murarna kvar till förstöring.
 Tjugufem år därefter, 1724, åstundade kungl. maj:t veta »huruvida man till den fästningsbyggnad, som ute för staden Stockholm skall komma att anläggas, med fördel må kunna betjäna sig av det kvarvarande teglet i Eskilstuna slott». Utredningen gav emellertid vid handen, att kostnaden för teglets nedbrytande och dess transport dels över land, dels över sjö skulle bli alltför dryg. Härtill kom att teglet ansågs mindre lämpligt för en fästning. Man enades därför om att i stället låta sälja teglet i orten för det allmännas räkning till högsta möjliga pris.

Ungefär vid samma tid ifrågasättes här ett nytt slott i stället för det gamla, nu i ömkligaste tillstånd befintliga, till tjänst för kungliga hovstaten vid dess besök i Eskilstuna. Det välmenta projektet upplöstes dock i ett sagoslott, alldeles som Carl X Gustafs planer på ett nytt slott här. Murarna, där spökena enligt vidskepligt folks utsago förde vilda orgier, lämnades vind för våg.

Några år senare förunnar emellertid kungl. maj:t Husby-Rekarne församling, tillika med Eskilstuna, Stenkvista och Ärla, att få till deras kyrkors utvidgande och reparation nedbryta den gamla slottsmuren i Eskilstuna. Ensamt Husbyborna kunna därför i början av 1730-talet härifrån hemföra 35,000 tegel. År 1734 ges »tillkänna, att Husby kyrkas nya lina, 19 famnar, som var till tegelbrytarnas behov till Eskilstuna år 1732 nederlagen och sedan där i hohltornet inom lås och nyckel förvarad, är där bortstulen, sedan dörren först varit uppbruten». Det lyses i många församlingars kyrkor efter linan, men hon var borta, och en ny måste anskaffas. Länsman Ljung, som för »god ordnings skulle och riktighet» måste vara med vid teglets utbrytning, får sedan av Husby församling för kost, som han måste hålla, och för tidspillan en ersättning av 6 daler kopparmynt.
* * *
Under tidernas lopp bortfördes så småningom allt teglet. Hulphers omtalar 1783 i sin sömländska stadsbeskrivning: »De kvarstående murarna hava blivit minskade de senare åren genom därifrån bortfört tegel. Den forna slottsträdgården är nu, fortsätter han, åker och kålland, men har varit en prydlig trädgård till slottet. En 3 alnars upphöjd fyrkantig parterr är nu endaste bevis därav. En stor välvd källare finnes därunder i ett hörn».

Det bortersta hörnet av slottsträdgården blev sedan allmän begravningsplats, invigd 1834. »Nu skall du tro» - heter det i ett brev av den 15 juni året förut - »att om du kommer till Eskilstuna, skulle du ej känna igen den gamla slottsträdgården.
Å gärdet bakom denna arbetas dagligen på en ny kyrkogård, som skall anläggas där. Och det skall bliva en 39 alnar bred väg dit, vilken kommer att gå över gamla slottsträdgårdsvallen, så att denna är till det mesta nedriven med sina stora och vackra träd. På själva slottsträdgården hava byggnadstomter utdelats. En sockerbagare och en muraremästare äro, redan i färd med att uppföra byggnader därstädes, och Kramer har tagit fyra tomter, där han dels bygger, dels har anlagt en stor
trädgård.
Den 20 maj 1833 såldes på auktion vid denna nya begravningsplats
- nu gamla kyrkogården - där växande 11 större och 8 mindre askträn för en summa av 10 riksdaler 30 skivlingar banko. Vid griftegårdens ordnande åtgingo 294 dagsverken till vägens uppgrävande över slottsvallen, till gatans planerande, dikning m. m.

Så långt fram som på 1860-talet, då stadsdelen Norr började anläggas, befanns slottsstenen av närigt folk vara ett tjänligt material till skorstenar och spisar. Och även till andra platser hämtades vid samma tidpunkt tegel, refflade stenarbeten etc.

Intet under då att stenen till sist tog slut!

Frih. O. Hermelin, som på 1870-talet uppmätte de då kvarvarande grundmurarna, har härom meddelat: »Den ifrån kyrkogården mot norr utspringande delen av gränsmuren är 156 fot lång och 48 fot bred. På inre sidan längst i norr är denna grundmur 10 fot hög. Den yttre sidan ligger här jämn med marken. Den från kyrkogården mot väster utspringande grundmuren är 144 fot lång och 126 fot bred. Inuti denna fyrkant finnes ett ännu väl bibehållet källarevalv, som för stadens räkning begagnas. Söder om vägen som leder upp till kyrkogården synes även något av de gamla grundmurarna. Genom planeringsarbeten å kyrkogården äro alla spår av grundmurar där försvunna. Fragmenter av pelare och ornerade stenar, vilka tillhört slottet, finnas ännu i staden, två till antalet; flera lära hava funnits. En mängd uthuggna stenar lär efter slottets raserande ha bortförts till Strängnäs och Gripsholm. Uti norra slottsflygelns grund hittades för någon tid sedan en mycket liten hästsko, som ej i likhet med vanliga hade häl för söm framtill, samt även en fotboja av tjockt järn. Dessa saker hava kommit till fornminnesmuseet i Strängnäs».

Några dylika, av framlidne bankdirektör Grönberg tillvaratagna konstnärligt arbetade stenar äro sedan några år tillbaka uppställda i en grupp ä den forna slottsplatsen. Slottets enda lämning in i senaste tid var en del vittrade, under den omgivande markens nivå belägna grundmurar, rester av någon slottets källare. Numera - sedan källaren 1908 igenfylldes - finnes härav intet spår ovan jord. Några är tidigare hade staden med vederbörligt tillstånd låtit rasera den s. k. slottskällaren, belägen där Slottsskolan vid senaste sekelskiftet uppfördes. Ännu några år tillbaka i tiden fick backen invid slottet, då helt vanvördigt benämnd Oxbacken på grund av där hålilla kreatursmarknader, det mera pietetsfulla namnet Slottsbacken.

Om den en gång så stolta Vasaborgen vittnar för nya släkten
en från slottet härrörande sten, som för några år sedan restes
å platsen för den 1908 igenfyllda källaren.
Minnesstenen bär följande inskrift:

HÄR LÅG ESKILSTUNA SLOTT
AV VÅDELD FÖRSTÖRT
ÅR 1680.
Den ärevördiga ask, vid vars fot minnesstenen restes, har
ock - under de senaste åren - gått förintelsen till mötes.
»Så kan tiden allt törtära,
slott och murar slå omkull.
Hvad som hölls för magt och ära
kan han giöma nid i mull.
Gud allena ewig blifwer
Och ett ewigt lif oss gifwer».
HELLBERG, KNUT Gustaf, (1872 -1944)
Född i Eskilstuna 15 sept. 1872, av låssmedsgesäll Per
Gustaf Hellberg och Kristina Charlotta Holmberg.

Elev vid Tekniska skolan i Eskilstuna 1887-88.
Kontorsbiträde i Eskilstuna-Posten 20 juli 1885-okt. 1890, biträdande referent i  från 1887, red.-sekreterare i Eskilstuna-Kuriren från dess start 8 dec. 1890 till i nov.  1916, ansvarig  utgivare 1914- 1916, grundläggare av och chef för Katrineholms-Kuriren fr. 5 dec. 1916, innehavare av Katrineholms Boktryckeri 1917, utgivare av Eskilstuna Nya Tidning (tryckt i Katrineholm) sept. 1928 dec. 1930, verkställande direktör i Katrineholms-Kurirens A-B. 1923 till .
 Eskilstuna stadsfullmäktige 1863-1914. Utgav 1916, Eskilstuna, en svensk märkesstad, del I, 1920, del II. Eskilstuna genom tiderna, del I-III, 1935-1938.

Andra beskrivningar av Eskilstuna Huus

 SLOTTET.pdf 


Eskilstuna Huus – från enkelt trähus till riktigt slott
På 1570-talet brann Gustav Vasas enkla trähus i Eskilstuna. Därefter lät hans son hertig Karl (senare Karl IX) bygga ett rejält slott i sten och tegel med tre längor kring en gårdsplan.

Det slott som finns avbildat på kartor och i Erik Dahlbergs kopparstick ”Svecia Antiqua et Hodierna” (”Det forna och nuvarande Sverige”) är resultatet av Gustav Vasas sonson hertig Karl Filips ombyggnad av slottet i början av 1600-talet. Då byggdes också den södra längan med de två stora tornen.

Hertig Karl Filip ville ha ett modernt palats, så arbetet leddes av Kasper Panten, en bildhuggare och arkitekt från Holland. Till sin hjälp hade han Aris Claeszon, en stenhuggarmästare som också härstammade från Holland.

Det är en typisk barockträdgård som finns avbildad intill Eskilstuna slott på Erik Dahlbergs teckning. Något som direkt drar ögonen till sig är de upphöjda platåerna, så kallade parterrer. Parterrerna kan ha varit uppbyggda av sten och försedda med exempelvis buxbomshäckar och blomsterplanteringar. Gångarna kan ha varit dekorerade med färgat grus.

Under 1640-talet beboddes slottet tidvis av Pfalzgreven, sedemera konung Karl X Gustav – den siste regenten som hade sin hovhållning på slottet.

Eskilstuna slotts trädgård var 250 meter lång och 150 meter bred. Där arbetade på 1660-talet trädgårdsmästaren Adam Alfelt, vars namn finns upptaget i Alfeltsgatan, som numera går igenom det som en gång var slottsträdgården. I anslutning till slottsträdgården fanns också en humlegård. Där odlades den humle som användes till att brygga herreöl, fogdeöl och svenneöl på slottet. Namnen angav vilken styrka ölet hade.
Hänt på slottet
Här är några exempel på händelser som har ägt rum på Eskilstuna Huus:
  • Gustav Vasa tog emot beskedet av sonen Johan, som varit på friarstråt i England, att drottning Elizabeth gett Gustav Vasas son Erik kalla handen.
  • Johan III och Katarina Jagellonicas dotter Anna Vasa föddes 1568.
  • Gustav Vasas söner Johan III och hertig Karl planerade att störta brodern Erik från tronen.
  • Hertiginnan av Södermanland, Maria av Pfalz, dog 1589 efter en längre tids sjukdom. Hennes man Hertig Karl hedrade sin Maria genom att uppkalla Mariestad efter henne.
  • Från 1600-talets början finns uppgifter om att slottet även används som fängelse.
Källa: www.slaktforskningsbloggen.se/eskilstuna-huus-slottet-som-forsvann/

onsdag 23 april 2014

United fixade sin andra seger i Damallsvenskan


Efter ett 50 år lång bortavaro har Eskilstuna 2014 fått ett lag i högsta divisionen, fixat av damerna. Premiärspelet 14 april på Tunavallen mot Örebro och Kim Arodins mål öppnade vägen inför en publik på 1853 personer. Då var kommentaren att segern handlade om tur. 
Dagens händelse var att United fixade sin andra seger i Damallsvenskan mot ex mästarna Tyresö med 2–0.

Matchen på Tyresövallen var till övervägande delen Tyresös trotts att bänkat de mest namnkunniga spelarna inför en viktig avgörande match för klubben. Bollen var dock rund och rullade Uniteds väg.

IFK Eskilstuna (herrar) deltog i den allra första upplagan av Allsvenskan säsongen 1924/25. IFK har sedan tillhört denna serie 1924/25-1928/29, 1930/31-1935/36, 1942/43, 1957/58 och 1964. Som bäst har klubben placerat sig 5:a (säsongen 1931/32). I maratontabellen för högsta serien parkerar IFK på 23:e plats. Sammantaget har IFK spelat 14 säsonger i Allsvenskan, senast 1964.  Målskillnaden 560-850 vittnar om mindre förtjänstfulla resultat.

IK City (herrar) spelade i Allsvenskan  säsongen 1925/1926. IK City kom sist i tabellen.

Vänsterpartisten Hamberg stred för ett antal arenabyggen som tidvis stått ödsliga. Den ombyggda Tunavallen har länge ekat tom. Nu verkar det som om damerna kan fylla den med innehåll.
Så Tommy Hambergs visioner om en idrott i den högsta divisionen infriades av QVINNOR!

Lycka till damer med att göra Eskilstuna till en idrottsstad nu när målet var att bli 100 000 innevånare nåtts. Med en arbetslöshet kring 10% så kan många sysselsättas med att sparka boll!


Och så hände det i juni att Tyresö sparkades ut ur seriesystemet. Vinsten blev efter det utan värde.

torsdag 17 april 2014

Vattenledning av asbets!

Hundratals mil av de kommunala vattenledningarna i landet innehåller det cancerframkallande ämnet asbest. Materialet är sedan länge förbjudet i byggmaterial och hanteringen av asbest och eternit där det ingår omgärdas av stränga säkerhetsföreskrifter. Eskilstuna har eternitrör med det cancerframkallande ämnet asbest i vattenledningsnätet. Bland annat cirka tre kilometer eternitrör mellan reningsverket och Hällby. 

Asbestcement är ett betongmaterial armerat med asbestfibrer. Rören började tillverkas i Italien 1913 och 1964 började de tillverkas i Varberg. Rören kallas också eternitrör, som är ett produktnamn. Rören är halvstyva, vanligen med dubbla muffar med tätningsringar och en distans i mitten. Rören kunde också levereras dragsäkra (Norvar, 2004). Mindre dimensioner tillverkades i långa rörlängder vilket gjorde att de var känsliga för balkbrott vid sättningar.

Asbestcementrören slutade att tillverkas i Sverige 1978 på grund av asbestdebatten.
Sveriges konsumentråd anser att kommunerna ska iakttar försiktighetsprincipen och omedelbart byter ut sina eternit/asbestledningar. Hofors är en av få kommuner som tänker byta ut eternitrören. Prover på vattnet visar att löser upp  asbest till dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer som säger att eternitledningarna är ofarliga så länge de inte är skadade. I Eskilstuna görs bedömningen att det är ofarligt så länge  ledningarna inte är skadade på något sätt. När ledningar reparerades skedde det enligt de rekommendationer som finns.

De som följt utvecklingen av  antalet vattenläckor så börjar det bli mer oroligt. Efter de två läckorna i Vilsta  sommarens 2013 bestämde Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) att byta ut närmare 700 meter rör  för att förhindra nya avbrott. Den nya vattenledning  läggs i det gamla betongröret, vilket gör arbetet enklare. Men hur gör man med alla klenare eternitrör? Eskilshem och Röksta är områden med asbetsrör. Säkert finns det sådana i de flesta bostadsområden byggda före förbudet.

Vad ska  man kan göra med rören? Det verkar som om den allmänna inställningen är att röra dem så lite som möjligt.

Slutligen är det normala förfaringssättet för att ta hand om asbest är att gjuta in den betong, precis som den är i rören. Sedan placeras den på specialdeponi insveper i plast.

måndag 31 mars 2014

Historien om Viptorp.

Historien om Viptorp

Spögubbetorp är från 1600 talet.

Där det har bott en "spögubbe" vars uppgift var att spöa statare och drängar vid Vilsta Herrgård när dessa inte ansågs göra skäl för sin magra lön. Det var en tid när vällingklockan i sin stapel vid herrgården varje dag ringde ut sitt " sur välling å sur sill, sur välling sur sill och när oxar stretade fram på åkrar och vägar pådrivna av piskrapp och ständiga hojtanden. Jag tror det fanns oxar kvar vid Vilsta ända till omkring 1920.

Vid Spögubbetorp bodde en man som kallades Bondkatten eller Bonnkatten, han arbetade vid Jernbolaget och hade fiske som främsta fritidssysselsättning det gick otaliga historier om hans fiske och särskilt då kräftfiske som alltid gav honom stora fångster, det torde inte minst ha berott på att han alltid började ett dygn innan kräftorna blev lovliga.

Spögubbetorp bestod av ett torp på l rum och kök samt en lillstuga på l rum. Sedan hade torpet en liten åker lapp.

Vintertorp


Platsen hette på 1600 talet Silvergrovetorp och var för omvittnas vältaligt av de gruvhål man hitta i den intilliggande skogen.

Byggnaden uppfördes på 1000-talet och tillbygges 1890. Torpet renoverades kring 1920 Vintertorp bodde en tid en familj med fyra barn som kallades Kalle Vinter, Albert Sommar, Frans Vår och Maria Höst. Det är möjligt att torparen hade flera barn men det fanns ju inte flera årstider att tillgå.
1944 beboddes torpet som nu var i Eskilstuna ägo av arrendator Klas Gunnar Åberg hustru Edit Maria Karlsson och barnen Doris och Tage-Gunnar.

Vintertorp låg vid slutet av Atriumhusen mot Vilsta det står ett kastanjeträd där torpet låg. "Tillhör nu Skogsängen".

 

Wipptorp

På 1600 talet kallades Viptorp för "Arnsta kansgård" och sägs ligga inom Tunafors stads gränser. Viptorp har fått sitt namn efter ett torp som hette Viptorp och tillhörde Vilsta Herrgård på 1700 och 1800 talet. Det fanns en större gård som hette Dalsjötorp och låg i Viptorp och bestod av några hus detta kan ha varit Viptorp som bytt namn.

År 1929 tänkte Eskilstuna stad döpa en gata till Viptorpsbackarna men stadsplanen förverkligades inte.

Wipptorp torpet

Viptorps torpet revs innan Skogsängen byggdes. Boningshuset låg vid Kälkbackens dagis bakre del. Grinden upp till boningshuset låg vid Vilsta stigen korsningen Kälkbacksvägen där fanns även hönshus vedbod visthusbod ca 20 m från boningshuset låg ladan logen brygghus jordkälla magasin garage det är ungefär där atriumhusen ligger efter dagis från Skogsängs hållet. Slänten upp mot Stenkvistavägen om man står så att dagis är bakom och tittat mot lasarettet " slänten kallas Persmobacken"


Det gick en bäck till Vilsta förbi Viptorp bort till järnvägen ner till ån. Vatten fick hämtas nära Malmköpingsvägen, 200 m från boningshuset. Man fick bära upp ungefär 150 liter vatten till karen att bada. Givetvis badade flera i samma vatten.

1914 arrenderade familjen Gustafson Viptorp av Eskilstuna kommun han var häståkare och var en av dom första i Tunafors att ha bil på 1920 talet. Omkring 1939 köptes en ny bil men den gick man inte använda så länge för kriget bröt ut och krigsmakten tog alla fyra däcken.

Gustavsson var en duktig gångare i oldboysklassen när gång sporten blev populär i slutet av 1930 talet. Gustavsson hade en dräng som också kunde gå fort till och med fortare än sin husbonde och vann förre sin husbonde, vilket husbonden hade svårt att acceptera utan sa att då måste drängen ha sprungit. Familjen Gustavsson flyttade i början av 1940 talet sedan bodde någon annan familj där fram till det revs.

Wipptorp 1891 tillhör Hvilsta

Afräning

156 mansdagsverk   92,03
88 kvinnsdagsverk  31,70
22 liter aska               1,00

Spannmål
    300 l råg             39,90
Viptorpsskolan
    312 l råg             41,50
                               25,26

                  Kassa  231,39

Så här såg avräkningen ut 1891 för Wipptorp enligt böcker från Vilsta herrgård.

Viptorpsskolan

Andra småskolan, klassfoto 1903 med 
fröken Anna Roth åren 1881-1971
Det fanns en skola som hette Viptorps skolan som låg ungefär vid korsningen Sveavägen och Malmköpingsvägen närmare idrottsplatsen ungefär där kansliet ligger.

Viptorps skolan uppfördes år 1883 och inrymde en lärosal och lärarbostad om ett rum och kök. Här undervisades ca 24 elever i småskolan. Nedlades vid utgången av läsåret 1930/31 Sedan blev det bostad till tre familjer på nedre plan och en familj på övre plan. Till den revs, när nuvarande Malmköpingsvägen byggdes.

Trumtorp

Trumtorp uppfört på 1700-talet. och ekonomibyggnaden på slutet av 1800-talet. Ägdes 1944 av Eskilstuna stad. Arrenderas sedan 1926 av J.A. Carlsson och hustru Ida Gustafsson. Paret hade barnen Mauritz, Erik, Gösta, Edit och Ingrid.
På torpets 30 Har varav 10 Har fanns 1944 två hästar sex kor två svin och 25 höns.
 
Skjutbanan vid Trumtorp i Eskilstuna hade varit i drift sedan början av 1900-talet då den avvecklades år 1968. Skjutbanan användes av skytteföreningar och vid provskjutning av vapen av Eskilstuna Gevärsfaktori och FFV, Försvarets fastighetsverk. Cirka 60 ton bly (Pb) har skjutits över området. Efter nedläggningen schaktades skjutvallarna ut, vilket spred ammunitionsrester och förorenad kulfångssand i terrängen.
Under saneringen siktades samtliga jordmassor från området på plats i två fraktioner, över och under 35 mm, där den övre fraktionen friklassades och återanvändes inom området. Återstoden transporterades till SAKAB, där efterbehandling skett med jordtvätt. Efter genomförd schaktning av förorenad vegetation, jord och sediment har området återställts med återförda massor från sortering och externa massor för en god växtetablering.
Ny bebyggelse (2017?) i Trumtorp omfattar  cirka 250 lägenheter med en variation av villor, kedjehus, radhus och flerbostadshus.

Lilla Nyby

Lilla Nyby, uppförd 1900
1934 ägdes Lilla Nyby av Erik Konrad Gustafsson gift med Elin f. Eriksson, barnet Anna.
1944 bedrivs vedaffär och jordbruk. På de 10 Har. åker och 97 Har. skog finns två hästar, 7 kor och två ungdjur, två svin och 10 höns.

Karta 1903. Bryggartorp, Skogsvaktartorp, Sofieberg, Sörängstorp, Trumtorp, Ingemanstorp, Viptorps skola, Viptorp, Vintertorp, Ängsstugan,
Bostadsområdet Viptorp

Utanför nuvarande bostadsområde, mitt i mot infarten till Skrinnarvägen 12-16 går en liten grusväg där fanns det tidigare några små verkstäder t.ex. en som samlade papper och sålde vidare och för att tjäna lite extra så vattnade han pappret för att det skulle bli tyngre.

Polisen hade sitt skrotupplag där. Samt någon typ av bil verkstad och några ytterligare verksamheter.

Det går en gammal hålväg som är flera hundra år gammal den ligger i skogen bakom nuvarande
bebyggelse, om man går mot Vilsta gamla grusväg till bommen och tittar till vänster så ser man lite av vägen.

Viptorp var före nuvarande bebyggelse mest skogsområde med några små ängar och kallades för Kananskärr och låg mellan hus nr 11-21. Var gränsen mellan Skogsängen och Viptorp går är inte lätt att säga eftersom Vilsta Herrgård ägde allt från början och sålde av lite i taget.
Fritidsgård Tvättstuga

Viptorps nuvarande bebyggelse är från 1968 till 1971 och byggdes av två byggfirmor, Graflunds och Katrineholmsbyggen och består av 20 hyreshus som är indelad i 4 grupper om 5 hyreshus.

Varje område består av 5 hyreshus med 2 eller 3 veckotvätt samt lekplatser. Och mitt i området ligger en liten affär. Tvätthall och föreningsgård.

Utanför bostadsområdet ligger finna strövområden med bär " blåbär lingon "och svamp "kantareller" och det är nära till Vilsta badet. På vintern kan man åka längd- och utförsåkning på skidor, samt pulka och bob. Det finns finna motionsspår att gå eller jogga i om man vill.

Fast egentligen är omgivningen inte så ren. En del av husen i Viptorp byggt på Kaanans kärr, husen med de högre numren.  Sedan var det vist några som tyckte att det gick bra att ha odlingar i kärret. Tyvärr var det för mycket föroreningar för att det skulle vara nyttigt och det blev stoppat. 

Enligt kommunens avfallsplan 2013 så räcker det med att på tippen "Vilsta 1:1, Viptorp, kommunen, har stor/måttlig risk. Upplaget kräver noggrannare undersökning, tillsyn och åtgärder. Tunafors 1:1,Viptorp 2 som ägs av kommunen har liten risk." Det räcker med enkla åtgärder som städning och täckning. 
Varpmassorna från järnvägens (Svealandsbanan) ombyggnad ansågs var för giftiga för att hamna på Lilla Nyby-tippen betraktades  ofarliga efter att de lagts i bostadsområdet som kälkbacke.

Det finns planer på att fortsätta bygga  bostäder på kärret mot Vilsta friluftsområde.


fredag 28 mars 2014

Massmord år 1900

Massmordet på Mälarångaren Prins Carl år 1900
John Filip Nordlund:

Tidningarna kan överdriva verkligheten
”Fasaväckande drama å ångaren Prins Carl. Tolf personer skjutna – sju hittills döda” skriade rubrikerna på Svenska Dagbladet nummer 133 1/2 den 17 maj 1900 (1/2 eftersom det var ett extranummer med anledning av dådet).


 Onsdagen den 16 maj 1900 klockan 19.00 avgick ångaren Prins Carl från Arboga med destination Stockholm. Ombord fanns ett tjugotal passagerare.
Bland dem fanns den 25-årige John Filip Nordlund, Gävle. Han hade knappt en månad tidigare släppts från Långholmen. Han planerade nu ett stort rån som skulle göra att han kunde leva ett flott liv för ett bra tag framöver.
Den 17 maj köpte han en revolver och stal en annan i Örebro. Han hade tänkt råna alla ombord på ångaren Björksundet i Hjälmaren men rätt tillfälle infann sig aldrig. Han kom däremot över skeppskassan på 24 kronor.

Prins Carl i Köping
Nu planerade han rånmörda alla ombord på Prins Carl, därefter sätta eld på ångaren för att undanröja alla bevis.  När Prins Carl passerade Torshälla satte Nordlund igång. Klockan hade då blivit 00.30. Det första han gjorde var att undanröja kaptenen ombord, kapten A. Rönngren, som han dödade med ett knivhugg. För att kunna arbeta ostört låste han dörren till rökkupén på andradäck samt även dörren till aktersalongen. I rökkupén satt 4 män och spelade kort och i aktersalongen fanns 3 personer. Därefter begav han sig till mellandäck där han med full kraft stötte kniven i den sovande drängen Julius Åkerlind.  

Passagerarna förstod nu att något var galet och skräcken spred sig då de insåg att en mördare gick lös ombord. Det fanns dock inte många ställen att gömma sig på och många träffades av den rasande Nordlunds kniv. När han högg ned fru Lovisa Karlsson, Östhammar, högg han så kraftigt att knivbladet gick av. Nordlund hade dock även beväpnat sig med en revolver som han nu tog fram. Kreaturshandlaren Lars-Erik Falk sköts i huvudet då han försökte hjälpa Lovisa Karlsson. Falk avled några dagar senare.
Slaktaren Carl-Henrik Holmér, Kungsör, försökte stoppa Nordlund men blev skjuten i bröstet. Nordlund återvände nu till rökkupén där han krossade ett fönster och sköt villt in i kupén. Flera av kortspelarna träffades av kulor. Styrmannen Hellström hade en enorm tur kulan träffade ett metallspänne i västen.

Kaoset var nu fullständigt ombord. Överallt låga döda och sårade människor. Blodet flöt på däcksplankorna. Andra fartyg som fanns i närheten förstod att allt inte stod rätt till ombord på Prins Carl och styrde upp mot den drivande ångaren. "Köping" var först på plats men tvingades gira undan då den besköts av Nordlund.

Nordlund insåg nu att han måste ge sig av. Han sjösatte livbåten och rodde i skydda av mörkret mot Tidö. Med sig hade han fartygschefens plånbok som innehöll 845 kr. Däremot hann han inte, som planerat, att sätta eld på fartyget. Kvar ombord fanns 4 döda och 9 svårt sårade. När Nordlund kommit i land tog han sig till Strömsholm. Härifrån tog han tåget till Eskilstuna dit han anlände klockan 08.18. I Eskilstuna köpte han nya kläder på G. Rydströms Manufaktur och fortsatte därefter till J A Jonssons för att köpa skor. När han var i skoaffären kom en tidningspojke med ett extranummer av Eskilstuna Kuriren. I tidningen stod det om morden. Både Nordlund och expediten talade om det förfärliga som hänt.

Nordlund blev nervös och insåg att han måste bort från stan. Han tog en droska på torget och beordrade kusken, O. Stenman, att köra utåt landet, vart som helst. Kusken körde honom till Skogstorps station där Nordlund planerade att ta nästa tåg till Oxelösund. Samtidigt hade polisen i Eskilstuna kopplat ihop honom med den främling som handlade skor. Personalen på Skogstorps station fick nu order om att hålla avgången på tåget så länge som möjligt. Konstaplarna Öfling, Brolin och Fröst begav sig samtidigt till Skogstorp för att fånga Nordlund. När de civilklädda poliserna kommer till stationen finner de Nordlund i andraklassen väntsal. De går in i väntsalen och låtsades vara resenärer. Öfling slänger sig sen över Nordlund och skriker "nu är du min".

Polisfoto
I tumultet som uppstår lyckas Nordlund få fram sin pistol som han riktar mor Öflings mage. Poliskonstapeln var dock den starkare och lyckas slå pistolen ur Nordlunds hand. Gemensamt brottade de tre konstaplarna ned Nordlund på golvet.

I förhören efteråt uttryckte Nordlund besvikelse över att han inte hann döda alla ombord. Någon ånger visade han aldrig.
Filip Nordlund dömdes till döden i Västerås den 27 september 1900 för mord på 5 personer samt för 8 mordförsök. Måndagen den 10 december avrättades Nordlund med handbila på fängelset i Västerås. Skarprättare var A. G. Dalman och hans son Albert.
Nordlund var den siste som avrättades med handbila i Sverige.



Stockholms Dagblad beskrev samma dag avrättningen: 
Mångmördaren Nordlund afrättades strax efter kl. 8 i morse å fängelsets gård härstädes. Närvarande voro länsnotarien B. Hendeberg, fängelsets direktör, predikant och läkare, magistratens ombud rådman V. Ödman, professorerna J. A. Hammar och V. Hultkrantz samt f. d. professor E. Clason, Upsala, professor E. Holmgren, Stockholm, tre medicine amanuenser, tre ombud för Vesterås stadsfullmäktige samt representanter för stadens båda tidningar. Länsnotarien Hendeberg uppläste domen, fången utfördes, fängslad och med bindel för ögonen. Han åtföljdes af fängelsedirektören på ena och fängelsepredikanten på andra sidan. Han bad så en bön och sjöng en sång, hvilken han ännu fortsatte, då han nedlade hufvudet till stupstocken. Ett enda hugg af bilan skilde hufvudet från kroppen. Liket öfverlemnades till de närvarande medicinska auktoriteterna för undersökningar.
STHLM morgonen den 17 maj



Detta vansinnesdåd var fram till 1994 det brottsfall där flest personer mördats i Sverige. 


Nordlundska gården Gävle
Övre bergsgatan 11.
Här bodde föräldrarna till Filip Nordlund (1875–1900), den sista som avrättades med handyxa i Sverige. För att få pengar till en egen båt tog han sig ombord på mälarångaren Prins Carl med kniv och revolvrar och hann mörda fem människor och ta deras pengar och värdesaker innan han upptäcktes och flydde i en livbåt. 

Hans föräldrahem kallades ”mördargården” och familjen fick öknamnet ”Mordlund”.

torsdag 13 mars 2014

Festen 100.000 i Eskilstuna.

Festen 100.000 i Eskilstuna.

Den 13 mars skulle det firas med tårta på ett flertal platser. För den som inte var på rätt plats och tidpunkt väntade endast resterna!

Huvudfrågan kvarstår. Vad är det att fira?


tisdag 18 februari 2014

Hur tänker ni nu?

Hur tänker bortgångna människor? Bild Olle Forsslund
Kommunfullmäktige beslutade i november 2011 om en ny reviderad version av handlingsplanen "på spaning efter jämställdheten 2011-2015". I handlingsplanen finns åtta målområden som syftar till att utveckla och förbättra kommunens service och tjänster till flickor och pojkar, kvinnor och män.
I handlingsplanen finns också mål för att utveckla Eskilstuna kommun till en ännu mer jämställd arbetsgivare för kvinnor och män.
"På spanning efter jämställdheten 2011-2015", innehåller förklaringar av viktiga ord och begrepp med koppling till jämställdhet. Den beskriver hur Eskilstuna kommun har arbetat med jämställdhet sedan 1970-talet och fram till idag. Det finns dessutom en faktadel som beskriver kommunens verksamheter i lättillgängliga tabeller och diagram med aktuell statistik.
Jämställdhet ska alltid belysas vid planering, utformning och uppföljning av kommunens tjänster och service. De beslut som fattas i nämnder / styrelser och i förvaltningar / bolag ska alltid vara analyserade ur ett jämställdhetsperspektiv.
Handlingsplanens mål ska omsättas i konkreta mätbara delmål i verksamheterna och följas upp. Samtliga nämnder och styrelser i Eskilstuna Kommunkoncern ska inom sitt ansvarsområde genomföra och följa upp handlingsplanens mål.

Frågan är vad tänker de som arbetar med jämställdhet när en sådan bild som ovan används?