Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Nybyggare, Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C
Strömsborg, Valhalla, Vallby 1900C

Torshälla


 





Torshälla


Torshälla (uttalas /'tɔʂhɛla/, på lokal dialekt "tårsch-hälla", med kort å-ljud).
Tidigare stavning Thorshälla, "Torsilia".
Namnet skrevs1252 thorsharchum (dat. plur.),1257 Thorsarg (avskrift från1500-talet),1296 thorshasrghi.

Äldsta byggnaden är utan tvekan kyrkan där de äldsta delarna är från 1100-talet. Troligen byggdes kyrkan på den gamla tempelplatsen för Asatron.





Torshälla en medeltida handels- och hantverksstad fick stadsrättigheter av Birger Magnuson 1317 vilket gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer.  

Nyby Bruk  anlagt ca 1400

Gustav Vasa besöker Torshälla i juni 1533.

Hertig Karl påbörjade 1596 den s.k. "graven i Torshälla", en 2 km lång kanal med 3 slussar som blev färdig 1610. Med tiden får den namnet Nybyån. Den förföll dock så åren 1855 -1860 byggdes en ny kanal som blev mycket viktig för i Eskilstunas industrier, främst för Munktells och Gevärsfaktoriet. 


Ett skeppsvarv fanns vid Cruusgården och Torshälla var en stor sjöfartsstad. 1628 anlade Hubert de Besche på Gustav II Adolfs uppdrag Torshälla kronokvarn, centralt i sjöfartsstaden Torshälla.


Holmens bruk Torshälla, (1625 ) 1630,  Jacob Persson

Carl Philip
Av bergskolegiets handlingar framgår att Torshälla Bruk/Holmens Bruk ägt bestånd sedan hertig Carl Philip, född 22 april 1601 på Revals slott i Estland, död 25 januari 1622 i Narva, var svensk prins av ätten Vasa, hertig av Södermanland, Närke och Värmland, och att privilegierna bekräftades av Gustaf II Adolf 1625. Holmens Bruk bekräftas efter järnbruksprivilegierna och år 1641 beskrivs Hammarsmedja och Schnideswärk. Torshälla har betydande anor från järnhanteringen. 

1628 startar Gulddragaren Adolf Zethelius en verksamhet som utvecklas till Nyby Bruk som senare blir Avesta Nyby och nu Autokompo.  



Bellmanpilen 1910C
Bellman besöker staden, tidigast 1773, senast 1780 och skriver, Storm och böljor tystna ren. Epistel 39.   Bellman epistel 55/39 i Torshälla.

Torshälla eldhärjas 1798 då det flesta byggnader på västra sidan ån brinner upp. Efter branden bebyggs på 1800-talet den gamla kreatursmarknadsplatsen Oxbacken på västra sidan om ån. Först 1901 regleras stadsplanen. 

Krutladan byggs 1825.
Zethelius,




År 1827 köpte Erik Adolf Zethelius, född 19 februari 1781 i Stockholm död 7 mars 1864 i Stockholm, Nyby hemman i Torshälla socken och anlade ett järnbruk med valsverk, vilket blev en vändpunkt för Torshälla. Nyby Bruks AB, etableras1829, bolaget driver 1872, järnbruk med martinverk. Nyby Bruk gjorde att Torshälla utvecklades ”från en liten handelsstad till en industristad med tydliga bruksdrag”. Nyby Bruk blev ledande i Sverige med sina produkter. Under 1840–1850 ­talet var bruket Sveriges största tillverkare av järnplåt.
Nyby Bruk kring 1910
Han bidrog kraftigt till att upphäva de inskränkningar i  näringsfriheten under vilka järnhanteringen  varit underkastad. Zethelius erhöll för sina förtjänster Järnkontorets stora  guldmedalj för införandet av nya metoder . 
Inom Nybys ägor byggdes arbetarbostäder i Kogneområdet och bostäder åt bruksledningen i Nybyparken. Nyby bruk bildade också ett dotterbolag på Holmen i Torshälla år 1846, Holmens gjuteri­ och mekaniska verkstad.

Vid Holmens gjuteri­ och mekaniska verkstad tillverkade Johan Thermænius den första tröskmaskinen 1847. Thermænius Mekaniska Verkstad, som 1868 flyttade  från Torshälla till Hallsberg och då antog namnet Aktiebolaget Joh. Thermænius & son 1916, film.

1860 Torshälla kanal byggd. Samma år finns en berättelse om hälsotillståndet bland stadens 820 innevånare.
Bild Edvard Thermaenius 1864

Torshällas industri domineras av metall och verkstadsindustrier och hade behov av en järnväg. Den drogs mellan Folkesta/Torshälla och Nyby 1895 och vidare till Mälarbaden  1899. Sträckan Eskilstuna C - Nyby Bruk nedlades för persontrafik 1932.12.31. Medan linjen Nyby Bruk - Mälarbadens hamn nedlades helt. Järnvägen och utbyggnaden av vattenkraften påverkade företagandet positivt i både Nyby och Torshälla.  


På 1890-talet började artisten Georg Nyström (1861-1944) att anlägga Holmberget. Den dag som räknas som nuvarande Holmbergets födelse är den 18 sep 1897, det var då man för första gången hissade flaggan på Holmberget som en hyllning till Oscar den II:s 25-årsjubileum som regent. På hösten 1906 påbörjades uppförandet av en kiosk och musikpaviljong som fick namnet Florapaviljongen, revs 1958. Holmberget var en vacker park, som efter kommunsammanslagningen missköts men som på senare tid rustats. I parken finns många av Sveriges  trädarter representerade. 

Torshälla ström före 1900.
Ordenshus byggs 1902

1882 bildas nykterhets-rörelsen, nuvarande  IOGT - NTO i Torshälla.  1902 byggdes föreningshuset på Lilla Gatan 7.
Nykterhetsrörelsen växte sig stark och var en mäktiga intresseorganisation i svensk politik. Den var pådrivande till att monopolet och motbokskontrollen infördes 1919. I motboken antecknades när- och hur mycket alkohol personen köpt. Motboken och inköpsbegränsningen avskaffades först år 1955.

Fattigstuga
1900: Sjutton yrkesutövande kvinnor finns i staden: en barnmorska, 2 lärarinnor, en folkskollärarinna, 2 mejerinnor, 2 tvätterskor, en förestånderska för fattigvården, en hushållerska, en kokerska, en kassörska, en kaféidkerska, en källarförestånderska, 2 handelsidkerskor och en skohandelsidkerska. 41 änkor finns i Torshälla.

Kyrkskolan byggdes år 1900, efter det att man på samma plats rivit Torshälla fattigstuga uppförd 1838.

Om städernas fattigvård år 1920 anges i den officiella statistiken att den högsta kostnaden, 1590 kr., fanns i Falun och den lägsta, 252 kr., i Torshälla.

Torshällas modiga suffragetter


Lejonkulan
Torshälla  F. K. P. R. höll tisdagen den 21 november 1916 sitt höstmöte i ordförandens hem. Val av centralstyrelsemedlem och suppleant förrättades, varvid fru Frida Grönberg med fröken Maria Carell såsom suppleant omvaldes. Fröken Signe Ekblad redogjorde i ett intressant föredrag för föreningens Studentskors och arbeterskors sommarstugor. Ett angenämt samkväm avslutade mötet. Ur Kvinnlig rösträtt nr 24, 1916.
Georg Nyström Holmberget 1927


Nyby bruk köptes av Bröderna Estrand år 1945 och började framställa rostfritt stål som snabbt fick gott rykte. Antalet anställda ökade från runt 200 till över 2 000 under en 20­ års period. Bruket hade inte längre tillräckligt med bostäder åt sina anställda och deras familjer. Bostäder började därför byggas på östra sidan om Torshälla ström. 

Eva Köningson Kulturpersonlighet. En skrift om torshällakvinnorna och  arbetarrörelsen.
Allan Ebeling   Torshälla stad har en rik hantverks­ och konst­ tradition. Under 1930–1940­talen, som kan kallas ”Torshällas guldålder” vad gäller konst, växte en liten konstnärskoloni fram runt konstnären Allan Ebeling (1897–1975). Även i dag bor många konst­närer i Torshälla, särskilt i de äldre delarna av sta­den. Allan Ebeling har satt sin prägel på Torshälla med flera av sina skulpturer. Vid den södra infarten möts man av Jazzkapellet och Saxofonisten. På Öst­ra Torget står Vattenbärerskan. I Torshällaån står gjutjärnsskulpturen Tors bockar. Staden har ytter­ligare många offentliga statyer som berikar stads­miljön. Statyerna är ofta tillverkade av metall som producerats på orten.
Ebelingmuséet invigdes år 1997 och är inrymt i ti­digare Eminents fabrikslokaler.

Torshälla växer Nyby Bruk förvärvas 1945 av Bröderna Edstrand AB och ett ekonomiskt uppsving inleds med inflyttade industrier och en byggboom som under 1950-talet tredubblade stadens befolkning. Östra torget kommer till, hyres hus och skolor byggs.



1952 genomförs en kommunreform där delar av Torshälla landsförsamling, socken i Västerrekarne, överflyttades till Torshälla stad. Del av Hällbybrun och Vallby  samt Nyby Bruk och Mälarbaden blir Torshälla stad.
Torshälla  järnvägsstation för resande heter Folkesta.

Raimo Raag f. 1953 i Torshälla. Professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska

Medredaktör för skriftserierna Ursus och Opuscula Uralica.


En viktig del av Torshällas identitet är invandrarna. Krigsflyktingar kommer till Torshälla. Under den andra halvan av 1940-talet är esterna, den första och helt dominerande invandrargruppen i ett tidigare etniskt svensk samhälle. Dessa följdes upp av en massiv arbetskraftsinvandringen under 1950–1970­ talet från Finland. Jobben fanns på Nyby Bruk och Volvo. Många tänkte stanna några år, men fann både arbete och tillgång till naturliv med fiske och båt i Torshälla. Fortfarande dominerar den finska minoriteten  bilden av Torshälla.


Krutladan



Walter Kurtsson The story of Walter


Gudanamnet Tor/Torshälla och stenhop/offerställe!


I artikkelen Reaktion och korrektion (NoB 35), viser Sahlgren ved hjelp av fleire døme at «då ett ord ej längre fyller de praktiska eller estetiska anspråk, man anser sig kunna ställa därpå, blir det utsatt för ogillande och mer eller mindre målmedvetna ändringsförsök» (1947 s. 125). Eitt av døma hans er by- og soknenamnet Torshälla (Södermanland), som «är sammansatt av guden Tors namn i genitiv och ordet *hargher ’stenhop, offerställe’» (1947 s.124). Same problematikken tek han opp i artikkelen Arboga och Torshälla (NoB 53, 1965).

I det vesle populærvitskaplege heftet Vad våra ortnamn berätta (1932) har Sahlgren eit eige kapittel om «Forntida och medeltida religion», der han nemner ei rekkje svenske stadnamn som etter hans syn inneheld førkristne gudenamn og nemne for heiden kult, t.d. gudenamn som

Tor i Torshälla, Torstuna, Torsvi, Torslunda og Torsåker, vidare

Odin i Odensvi, Odenslunda og Odensåker,

Frøy i Frustuna, Frösvi, Fröslunda og Frösåker, Frøya i Frötuna, Frölunda, Frövi og

Friel, Frigg i Friggeråker,

Njord i Närtuna , Nalavi , Mjärdevi, Närby, Närlunda og Norderön, dessutan

Ull i Ullavi, Ullvi, Ullunda, Ultuna og Ulleråker

(Sahlgren 1932 s. 58–63). Han nemner òg (loc. cit.) andre sakrale nemne som førekjem i svenske stadnamn, som vi (t.d. Ullevi), hov ( Håv), harg, (t.d. i Odensala, eldre Odenshargh), lund ( Ullunda), al ( Fröjel, eldre Fröal ) og Helg- ( Helgaån, Helgasjön, Helgeön ).

Källa: Namn och Bygd
Årg. 100 · 2012